Ibland får man bita i det sura äpplet och tillstå att man inte är den skarpaste kniven i lådan. Idag var en sån dag! :-)
Jag och Zakk tog in på hotell i Västerås för att slippa kliva upp klockan halvfem imorse för att åka på jaktprov. När jag kom fram till uppsamlingsplatsen gick jag en timmes promenad i Kungsbyn strax öster om Västerås. Det var en ganska annorlunda promenad bland mufflon, rådjur, älgar, hästar och hjortar. Det blev en hel del skvallrande. :-)
Provet startade klockan 08.00 och jag och Zakk hade startnummer ett. Provet började med ett skott och en dirigering i skogsterräng. Inga problem, Zakk höll en rak och fin linje tills jag blåste stopp. Blixtsnabba inlevereringar men i mina egna ögon en aning slarviga vilket innebär att han inte var helt fokuserad på min avlämningshand. Inget som kommenterades men jag ska lägga lite krut på handtargetträning under veckan.
Orsaken var nog att Zakk var lite för tänd. På det förra jaktprovet lät jag honom jobba av sig på ett antal närsök innan det var vår tur. Den här gången gick vi rakt in och var med på genomgången av provet eftersom han var första startande hund. Självklart ska det bli en framtida målsättning med tanke på senare a-provsstarter, men just för närvarande behöver han blåsa ur sig innan det är vår tur. Jag vill inte att han ska tokflänga i ett stort sök men däremot att han i skritt och sakta trav får leta på ett mycket begränsat område efter godis vilket dessutom är lugnande.
Nåväl, vi fortsatte längs vägen, med skytten gåendes två meter framför oss. Skytten framför betyder i Zakks värld "gå fot" vid min sida. Självklart lyssnar Zakk även på signalen när jag klappar mig själv på vänsterbenet men det finns många vinster med att lära hunden externa signaler: som att skytten kan bli en signal till att gå fot.
Nästa moment var ett fritt sök där en hund i taget skulle söka av ett område efter fågel och kanin. Det såg lättsprunget ut i en öppen och fin skog. Det visade sig vara lite knepigare än så. Möjligen beroende på avsaknaden av vind så här tidigt på morgonen. Zakk har på sina två starter hittills varit stark i sökarbetet. Han arbetar i ett snabbt tempo men har, som domare Mats Närling sa, nosen med sig från start. Det vill jag nog tillskriva att jag lagt ned mycket arbete på att Zakk ska söka precis framför mina fötter. Ofta använder jag godis istället för apporter eller så använder jag mig av kvadratcentimeterstora skinn- eller brandslangsbitar som jag klippt isär. Aldrig bollar eller ens minidummies, som i mina ögon är alltför stora.
Efter söket gick vi tillbaka till platsen för dirigering. Där fick vi en dubbelmarkering med skott, dvs två fåglar kastades, men en i taget och i varsin riktning. Zakk spikade båda två.
Tillbaka till sökrutan och sökarbete för den hund jag gick i par med. Zakks moment bestod i att han skulle förhålla sig passiv och tyst när den andra hunden sökte. Efter den fjärde inhämtade fågeln fick Zakk ett skott i motsatt riktning och bortfrån sökområdet, en enkel markering som innebär att en fågel kastas, Zakk ska memorera nedslagsplatsen och leverera den snabbast möjligt till min hand. Även här tas hänsyn till att Zakk är lugn och uppmärksam vid min västra sida innan han skickas. Även denna fågel spikades med rak och snabb inleverering.
Därefter ny transport till ett härligt andvatten, vilket innebär en grund damm med döda träd som står på pyttesmå öar, max 2 meter i diameter, och annat smått och gott som i mitt tycke inte inbjuder till bad. Alla dessa olika öar som inte är helt lätta att skilja från varandra om man inte lägger dem på hårddisken, vilket jag inte gjorde.
Resten av berättelsen är som ni förstår en lektion i hur man inte ska bete sig vid dubbelmarkeringar. Ett skott från land skjuts och kastaren i båten 40 meter ut i vattnet kastar den första fågeln som landar bakom en av öarna. Därefter ett nytt skott och den andra fågeln landar ca trettio meter till höger om den först kastade fågeln.
Jag skickar Zakk som bärgar in den först kastade fågeln. Förvånat konstaterade jag att den låg längre ut än vad jag själv trodde.
Zakk har alltid varit en mycket bra markör vilket säkert gjort att jag lämnat alltför mycket ansvar till honom. När jag sedan ställer upp inför nästa skick är jag övertygad om att Zakk har full koll på den först kastade fågeln och jag skickar honom som vanligt, utan att anvisa riktningen för honom, vilket så här i efterhand hade varit en fullkomligt strålande idé. :-).
Förutsatt att föraren vet var fågeln finns! Nu är ni med va? Jag hade absolut ingen koll på var fågeln hade kastats. Vad värre var, det hade inte kanonsäkre Zakk heller. Jag trodde att den låg vid en viss ö och efter att jag dirigerat Zakk till ön utan att han hittade fågeln, frågar domare Mats vänligt om jag möjligen har någon koll på var fågeln finns. - Trodde ju det, pep jag självkritiskt! Fågeln ja, den låg 25 meter till höger invid en annan uschlig likadan flytö.
Summan av kardemumman, det är inte bara våra hundar som behöver generaliseringstränas. Jag tror inte jag hade gjort samma misstag på land där jag är mer drillad, men ingen av oss båda har någon större erfarenhet av markeringsträning i den här typen av vatten. En tuff läxa som jag hoppas blir till en bra lärdom för mig i framtiden. Jag schabblade bort min duktige hund och ett solklart förstapris för att jag själv är en usel markör. Nu blir det torrträning med träningsgruppen. Jag har bett om egen markeringsträning.
Nån j-a ordning får det väl vara i ett parti, som Hermansson sa en gång i tiden.
Påt igen, Herräng på torsdag.



Eva Bodfäldt och Jacken
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Svenska
- Hem
- Kontaktkontraktet
- Kurser för hundägare
- Presentkort
- Hundproblem
- Certifierade instruktörer
- Köp Evas böcker (Adlibris)
- Evas blogg
- Medarbetare
- Kontakt
- Återförsäljare
- Uppdragsgivare
- Artiklar
- Samarbetspartners
Bloggarkiv
- september 2015 (5)
- augusti 2015 (5)
- juli 2015 (4)
- juni 2015 (12)
- maj 2015 (5)
- april 2015 (6)
- mars 2015 (8)
- februari 2015 (8)
- januari 2015 (7)
- december 2014 (8)
- november 2014 (8)
- oktober 2014 (6)
- september 2014 (11)
- augusti 2014 (7)
- juli 2014 (6)
- juni 2014 (6)
- maj 2014 (5)
- april 2014 (6)
- mars 2014 (4)
- februari 2014 (5)
- januari 2014 (5)
- december 2013 (11)
- november 2013 (6)
- oktober 2013 (6)
- september 2013 (4)
- augusti 2013 (4)
- juli 2013 (6)
- juni 2013 (6)
- maj 2013 (4)
- april 2013 (3)
- mars 2013 (5)
- februari 2013 (3)
- januari 2013 (6)
- december 2012 (5)
- november 2012 (3)
- oktober 2012 (3)
- september 2012 (7)
- augusti 2012 (5)
- juli 2012 (5)
- juni 2012 (3)
- maj 2012 (7)
- april 2012 (7)
- mars 2012 (11)
- februari 2012 (10)
- januari 2012 (9)
- december 2011 (7)
- november 2011 (8)
- oktober 2011 (8)
- september 2011 (9)
- augusti 2011 (10)
- juli 2011 (21)
- juni 2011 (10)
- maj 2011 (9)
- april 2011 (7)
- mars 2011 (10)
- februari 2011 (12)
- januari 2011 (12)
- december 2010 (13)
- november 2010 (12)
- oktober 2010 (17)
- september 2010 (11)
- augusti 2010 (15)
- juli 2010 (10)
- juni 2010 (14)
- maj 2010 (14)
- april 2010 (15)
- mars 2010 (16)
- februari 2010 (15)
- januari 2010 (12)
- december 2009 (12)
- november 2009 (13)
- oktober 2009 (16)
- september 2009 (14)
- augusti 2009 (12)
- juli 2009 (5)
- juni 2009 (13)
- maj 2009 (16)
- april 2009 (23)
- mars 2009 (19)
- februari 2009 (20)
- januari 2009 (17)
- december 2008 (24)
- november 2008 (21)
- oktober 2008 (14)
- september 2008 (14)
- augusti 2008 (13)
- juli 2008 (9)
- juni 2008 (12)
- maj 2008 (16)
- april 2008 (19)
- mars 2008 (14)
- februari 2008 (15)
- januari 2008 (14)

© Copyright 2014 Eva Bodfäldt
Eva Bodfäldt Education
Elektravägen 31
126 30 Hägersten
Tel 08 - 571 447 00
info@evabodfaldt.com
6 kommentarer:
Ha, ha, älskar dina berättelser! Puss på're!
Det är på misstagen man lär sig! Oj, var jag lär mig. Heeela tiden.... ;)
Människan har av naturen lite svårt att lära sig av andras misstag. Däremot gör hon gärna egna innan kunskapen faller på plats.
Det blir såklart bra det där Eva. Allt man vill man kan man, som min dotter sa när hon var tre år!
Test
Intressant att läsa och en påminnelse för oss alla - i synnerhet i samband med det jaktliga, att alltid, alltid markera det som faller. Tack!
Skicka en kommentar