Ibland korsas våra vägar på de mest osannolika sätt. Som i höstas när jag filmade inför ett föredrag jag skulle hålla i Munchen. Filmaren visade sig även vara aktiv jägare sedan många år. Jag har inte känt mig helt bekväm på de stora godsjakterna av olika skäl, men att sitta vid en damm med två skyttar är en helt annan femma. Kommer det fågel inflygade i skymningen? Kanske, kanske inte! Ikväll blir det premiär för Zakk. Det ska bli spännande att se hur han arbetar i en miljö som han är genetiskt kodad för att förstå.
8 kommentarer:
Han visar dig säkert hur det ska gå till! Så att du vet till nästa gång! ;-)
...och vet du Gudrun......du har helt rätt. :-)
I know, sa hon ödmjukt. :-)
Det kommer att gå jättebra. Spännande.....
Den typen av jakt är jakt på riktigt. Inte alls underligt att man känner sig lite obekväm ibland för de större jakterna för de,.. är ju inte och kommer aldrig kunna mäta sig med just _riktig_ jakt;)
Hoppas ni fick en fin jakt:))
Hur gick det då?
Han var visst inte genetiskt kodad för att plocka in änder. Däremot verkar genen för tomhylsor vara i toppklass.
Nästa gång får syster Susa hänga med och hjälpa brorsan att fatta galoppen. :-)
Sådär gjorde Freddie också första gången på andjakt men det var väl bra att han städade efter skyttarna :)
Skicka en kommentar