Eva Bodfält Education
Eva Bodfält Education
Eva Bodfäldt och Jacken
Eva Bodfäldt och Jacken

torsdag 24 juni 2010

Vattendirigeringskurs hos Birgitta Staflund

Tidigt på måndag morgon bar det av från Scandic i Kalmar till Alvesta. Birgitta är ju känd för att lägga upp övningar som tänjer gränserna och får hundarna att prestera mer än vad ägaren tror är möjligt.

Vi samlades klockan 09.00 hos Birgitta för att sedan åka vidare till en sjö och en vik formad som en hästsko. Vi var sex stycken deltagare, 4 flattar och två labbar. Vi började med en enkelmarkering på vatten. Birgitta stod på en brygga som var ca 50 meter lång och kastade en apport till varje hund.

Birgitta har en bra metod för hundar som skakar sig innan avlämning - lägg en hand på manken på dem och ta sedan apporten ur munnen.

Eftersom jag har en hund som lämnar i hand så brydde jag mig inte om såna barnlekar. Naturligtvis släppte han!!!!!! Jag såg tendensen redan på nybörjarprovet, men har varit lat och inte kört speciellt mycket vatten. Fick skämmas desto mer nu! Men, som vanligt handlar det inte om att våra hundar inte kan, utan snarare i vilken miljö som vi tränat dem i - och vilket miljöer/sitautioner vi inte tränat dem i.

- Ni ska träna lika på mycket i vatten som på land, hojtade Birgitta. Självklart är det så!! Zakk har mestadels apporterat på land och inte i vatten. Nåja, det tar jag lätt på . Igår stod jag i Hagaparken och han apporterade snyggt och prydligt även  när jag stod femtio meter upp på land.Men, jag fick mig en knäpp på näsan. Apporteringsträningen är inte tillräckligt generaliserad!

Sedan fortsatte vi med att hundarna fick titta på när Birgitta, från bryggan, slängde ut dummies på rad efter varandra. Den närmsta låg ca 25 meter ut och den längst bort låg kanske ca 80 meter längre ut i vattnet. Syftet med övningen var att lära hundarna att lita på vår signal och att simma rakt ut: - Det finns en apport där ute att hämta!

I den här övningen tangerade Zakk sin förmåga. Tre stycken apporter var inga problem att plocka in, men sedan blev det svårare när den fjärde låg längre ut och inte fullt lika synlig. Jag blev varm i hjärtat när Zakk efter en viss tvekan och ögonkontakt med mig vände ut på mitt kommando och simmade vidare. På det viset simmade han för första gången ca 70-80 meter rakt ut.

Därefter gick vi runt till andra benet på hästskon till en väsentligt kortare brygga. I hästskons främre del växte tät vass. Samtliga hundar och ägare fick ställa sig på bryggan och titta på när Sverker, vår roddare, från båten slängde ut dummies på öppet vatten men också i den täta vassen. Zakk simmade ut och plockade in två apporter på öppet vatten och simmade hur lätt som helst ut igen och in i den täta vassen. Nu tränar jag en hel del sök med honom, men jag tyckte att han var duktig som utan vidare gav sig in i vassen.

Innan vi återvände till vår första station skickade Birgitta ut en mängd dummies i vattnet och vassen. Därefter knatade vi runt sjön, tillbaka till platsen där vi startade med långa linjetag på vatten. Nu skulle vi knyta ihop säcken och se om vi kunde få hundarna, att med hjälp av den allra första övningen och de senaste synintrycken av de kastade dummisarna, på nytt simma ut och över till den andra sidan varifrån vi kom. Det var en lång sträcka på drygt 100 meter som hundarna skulle simma innan de fick kontakt med en apport.

Den här övningen blev tyvärr alltför svår för Zakk. Han simmade till en början ut och tog även nya direktiv, när han frågande sökte kontakt med mig, men vände efter ca 60 meter tillbaka in mot mig. Jag fick stopp på honom när han var ca 25 meter ifrån mig varpå han vände och simmade ut på nytt. Birgitta kastade då en dummie förbi honom som han fick ta som belöning för att han åtlydde mitt kommando.

Med facit i hand skulle Zakk fått en dummien kastad över huvudet när han befann sig långt ut, innan han vände in mot mig, men det är alltid lätt att vara efterklok. Övningarna var väldigt bra men en kommunikationsradio kan nog vara bra att ha. Då är det lättare att kommuncera med varandra på långa avstånd utan att störa hunden. En kul dag och kurs som gav nya infallsvinklar på vattenträning.

Sverker, vår eminenta kastare.

"Ut"

 

 

 

 



 

 

6 kommentarer:

Heléne sa...

Åhh så spännande läsning!

Alltid intressant att läsa om träningsupplägg, försöker att suga i mig som en svamp, och lägga på lager för kommande träningar då lillhunden vuxit till sig!

Ha det gott!

Heléne med Eassabrassa o Vinna

Annelie & Kevin sa...

Åh va roligt! Blev dock lite tårögd av erat samarbete, fina Zakk, så duktig!!!

Inger sa...

Det låter som väldigt bra övningar inför höstens andjakter, då hundarna måste arbeta länge i vatten på vissa ställen. På våra B-prov är det sällan så mycket vattenarbete. Ska försöka hinna lägga handen på manken ...

Marre & Rasmus sa...

Önskar er en riktigt trevlig Midsommarafton!


Skojig läsning och duttiga Sakk :) kramen.

Birgitta SW sa...

Det känns ofta VÄLDIGT långt när man står på nya marker första gången.

Men faktum är att det inte är riktigt fullt så långa avstånd som beskrivet.

Långsta avståndet till andra sidans vass är uppmätt 75 meter.60 meter ca blir yttersta apporten på de fem på rad, men det är tufft nog ändå!


Och det är ju upplevelsen som räknas!


Glad Midsommar till Duktiga Dig och Duktige Duktige Zakk!

Lena Widebeck sa...

Hamnade på din blogg och såg att du har en ny unghund. Kul! Intressant att läsa om vattenövningarna. Vi är ute varje morgon på kommunal badplats (innan alla vaknar och ska bada) och gör olika övningar över Eskilstuna ån. Behövs lite ny inspiration till annorlunda sätt att träna. Alltför ofta hamnar man i samma mönster..

Skicka en kommentar



Eva Bodfäldt Education
Elektravägen 31
126 30 Hägersten
Tel 08 - 571 447 00
info@evabodfaldt.com