Eva Bodfält Education
Eva Bodfält Education
Eva Bodfäldt och Jacken
Eva Bodfäldt och Jacken

tisdag 27 januari 2009

Fundera...

Korrigerar du hunden för att avbryta ett felaktigt beteende eller för att visa ”vem som bestämmer”? Korrigerar du hunden för att någon i omgivningen förväntar sig det av dig?

13 kommentarer:

lena sa...

Korrigera? Vad ska jag läsa in i det? Leda hunden på rätt spår då den gör fel? Ja det gör jag, korrigera behöver inte vara en "elak" handling. Går min hund i fel position visar jag med kroppen hur jag vill ha henne och berömmer - det är att korrigera för mig. Att avbryta ett fel beteende, tex jaga katter, stjäla mat från bordet osv - då använder jag "nej" - det är att avbryta.... för vems skull???? Ja både för min och hunden.

Clara sa...

Man möter många hundägare som (mest för syns skull) ryter "nej" åt sin hund eller brottar ner den på marken (!) då den gör utfall etc, men detta leder knappast till någon positiv framtida utveckling. Om jag i någon situation måste korrigerar min hund, så gör jag det ENBART för att jag vill forma om ett beteende, inte för att trycka ner min hund mentalt eller visa för grannarna vilken "bra" hundägare jag är. Givetvis använder jag aldrig några hårda korrigeringar - ett enkelt "nej" eller att helt enkelt stanna upp och avbryta aktiviteten kan vara fullt tillräckligt. Som hundägare måste man fokusera på förebyggande arbete.

Jessika sa...

Ja jag har vid några tillfällen rytit till när t.ex. min yngsta skällt på hundar eller människor och jag skulle kunna slå mig själv i skallen för det. Vet ju hur korkat det är, effektlöst och att det viktiga för mig med en högtempererad hund är att vara luuugn.
Oftast lyckas jag men visst har jag brustit.
För att bryta den typen av beteenden funkar det bättre för oss att t.ex. ge henne sitt-stilla kommando och ge henne annat att tänka på helt enkelt.

Kajsa sa...

Det är intressant det där, vad man gör inför andra människor. Jag är nog precis tvärt om, blir mesig och har svårt att låta allt ta sin tid när andra är med och förstör en hel del träning på det sättet.
Korrigerar gör jag bara för att avbryta om vovven låser sig i ett beteende som jag inte lyckats förutse, jag drar henne helt enkelt till mig i kopplet men jag hatar när folk ser det, skäms.

Åsa o toktassarna sa...

Ja, det händer att jag "korrigerar" hundarna för att andra förväntar sig det, även om jag själv inte hade valt att göra det i den situationen. Mina korrigeringar gör dock inte hundarna ledsna, så det gör ingen skada direkt. Det handlar oftast om att jag ropar dem till mig, ger dem en uppgift (typ sitta ner). Eller säger lite förebrående "hörredu" eller nåt sånt, den typen av korrigering.


När det handlar om att "visa vem som bestämmer" är det mer så att jag väljer stig när vi är ute och går och om hundarna valt nåt annat så blir de ensamma :) Eller om de är besvärliga o studsiga för att de vill ha något (typ mat) så får de vänta lite extra, tills de lugnat ner sig.

Britten sa...

Om Du med korrigeringar menar enligt gamla metoder, så använder jag det inte alls.

Mina "korrigeringar" i vardagslydnaden, är ett "Nej" och endast för att bryta ett beteende. Att visa vem som bestämmer är ju en förlegad syn på hunduppfostran och vad andra tycker bryr jag mig inte alls om.

När jag tränar lydnad, klickerträning, existerar inte ens ordet "korrigering" och det enda vi gör är att vi prövar igen.

Fel beteende = inget klick, ingen belöning!

Sara sa...

Jag kan säga att jag har gjort alla sakerna, inte samtidigt då. Men alla sakerna har skett. Jag är mänsklig.
Men annars korrigerar jag när det är nödvändigt med ett "Nej" som betyder sluta med det du gör och kolla på mig..
Att visa vem som bestämmer är fel, man vill ju ändå bygga sin relation till hunden på vänskap. Men i frustration har jag säkert fastnat i de banorna också.
Att korrigera för att andra tycker det har jag också gjort, anledning? Jag tål inte kritik, och ibland blir det att jag gör som andra tycker

Anja & flock sa...

Korrigerar....?

Javisst. Fast jag har lite svårt med definitionen där. Om hunden glömmer att stanna på kontaktfältet på träning, kan jag muttra lite "ojojdå!" typ och vi tar om.


Vid inlärning av nytt sk moment korrigeras inte, då tillrättaläggs situationen istället.


I vardagen är det väl korrigering, antar jag, om tre ivriga jyckar trängs vid dörren. Jag säger Vänta! öppnar dörren och vips, så tränger sig ngn virrpanna ut. Då hugger jag tag i vad jag får tag i, en pälstuss, svansen.... "Hallåå! VÄNTA sa jag!"

Nä, då är jag inte vänlig och snäll. Men tänker samtidigt: Jag kanske skulle ta tag i det hära nurå å träna in ett sjysst uppträdande vid dörren..."


Men det är så tråååkigt ju och finns kuligare saker att träna! Visst?

Soda sa...

Ja jag korrigerar "felbeteenden" precis som jag fostrat mitt barn. Att korrigera är inte "att visa vem som bestämmer" enbart ( även om det faktiskt är en del av det), det handlar om att förbereda för livet självt. NEJ är inte absolut ett negativt ord.Det är heller inte farligt att sätta gränser.

För någon annans skull? NEJ - inte heller där är jag rädd att använda ordet NEJ!

Emma Willblad sa...

Så labbe bebbarna fick en egen gungbräda!!! Cooolt Eva! Hoppas du har det great i england! Kram Emma med flock!

Maria sa...

Det märks verkligen att ordet korrigerar är ett fruktansvårt fult ord hos hundfolk.. Jag tycker att det är ett jättebra ord som är väldigt missbrukat. Att korrigera innebär ju att rätta till ett fel, hur man gör det är upp till var och en. Så länge man är rättvis och konsekvent.


Ingen som kan säga att det finns olika hundar. Vissa behöver mer tillsägelse än andra, vissa klarar knappt att man "morrar" lite åt dem. Att anpassa en korrigering efter vad man har för hund och vad man själv tycker måste väl ändå vara det absolut bästa.


Jag vet inte om jag korrigerar min hund för att folk förväntar sej det. Skiter väl mest i vad de flesta tycker. Säger till min hund om hon skäller på andra hundar, men det är för att jag själv inte gillar det. i det tillfället räcker det med att jag bara säger ett lugnt nej. Skulle hon jaga en hare så blir det ett väldigt högt och argt nej!!!! Och det har funkat på henne otaliga ggr. Man gör vad man behöver. Jag har oxå tagit tag i min hund utan att jag skäms för det. Så länge jag inte är orättvis mot henne.. Hon är ändå över 4 år och vad det gä'ller vardagslydnad så vet hon vad som gäller.

Synd att ordet korrigering är så infektterat för det är ett jättebra ord om man inte lägger in att det är ett elakt ord..

Ha det gott..

Mvh!

Linnea sa...

Jag vill inte säga att jag korrigerar min hund.

Jag använder mej inte att koppelrykningar, eller andra "bestraffande" saker.

Då det är vad korrigering är för mej, dvs bestraffning.


Däremot kan jag säga nej, men nej beror ju på hur man lärt in det, för min hund är det att sluta med en handling, gör den det får den en belöning. Så den tjänar på att sluta med handligen.


När jag tränar agility, så kan jag i stundens hetta, när hunden tex går in fel i slalomet säga fel, och så kallar jag in hunden och gör om slalomet så att han kan göra rätt.

Jag avbryter då slalomet direkt han gjort fel, men det händer inget mer än att jag säger fel och gör om det..


Jag tror inte man kan få så mycket positivt ut av att korrigera sin hund, bättre att träna på vad nu än problemet må hända vara och då träna bort beetendet, än att korrigera bort det.

peter sa...

hej kan du låna ut ditt elhalsband?

Skicka en kommentar



Eva Bodfäldt Education
Elektravägen 31
126 30 Hägersten
Tel 08 - 571 447 00
info@evabodfaldt.com